Mila-wall Sound
Den nya, innovativa skiljeväggen med integrerad platt högtalare
I motsats till konventionella högtalare, som avger ljud som en punktkälla, vibrerar hela ytan på Mila-wall flatpanel-högtalare. Vibrationerna sprids jämnt på ytan (spridningsvinkel ca 130°) i alla riktningar, nästan oberoende av frekvens. Detta resulterar i ett mycket behagligt, diffust ljudfält på ytan med mycket hög ljudeffekt och jämn intensitet.
Finns även som Bluetooth-kompatibel modell
Den Bluetooth-kompatibla Mila-wall Sound kännetecknas av enkel användning och god ljudkvalitet. Bluetooth-förstärkaren som är inbyggd i väggen kan styras via en smartphone eller någon annan Bluetooth-aktiverad enhet. Eftersom förstärkaren också kan vara batteridriven behöver man inte ha någon nätanslutning i närheten. Tekniken är osynlig från utsidan.
Nya och innovativa
Mila-wall skiljeväggar med integrerade platthögtalare är förberedda för anslutning till förstärkare med speciella digitala ljudprocessorer (DSP).
- Minimal återkoppling
- Stor spridningsvinkel (ca 130°)
- Effekt 20, 40 eller 60 watt sinusvåg
- Frekvensområde 100 Hz till 18000 Hz
- Känslighet 82 (85) dB 1 watt / 1 meter
- Impedans 8 (4 eller 16) (12)
- Plana högtalare kan kompletteras med bashögtalare
- ljudyta:
20 Watt = 615 x 615 mm
40 Watt = 615 x 1200 mm
60 Watt = 615 x 1400 mm
Undersökning av taluppfattbarheten hos Mila-wall Sound
Bakgrund
Museer är platser som ger besökarna nya upplevelser och därmed kunskap, med utställningar som bygger en bro till det förflutna, betonar aspekter av nutiden eller till och med ger en glimt av framtiden. Men upplevelsehorisonten är ofta grumlig, särskilt som utställningsföremålen oftast bara bär ett tyst vittnesbörd och den akustiska miljön knappast inbjuder besökarna att dröja sig kvar. Att ge utställningsföremålen en röst var målet för ett forskningssamarbete mellan Fraunhofer Institute for Building Physics (Fraunhofer IBP), MBA och andra tillverkare. Vilka medier föredras av museibesökare i högljudda och tysta miljöer? Hur utvärderas olika medier i en jämförelse? Och kan ljudlandskapet påverka effekten av ett utställningsobjekt?
Metod
Fig. 1: ”Hur uttalad är röstens begriplighet?” (n = 50)
50 deltagare i åldern 18-71 år besökte en ”utställning” av Picassos ”Guernica”, tryckt på ett Mila-wall-ljud (se fig. 1). Information om målningen presenterades en efter en via olika medier (textpanel, audioguide med och utan hörlurar, ljuddusch, Mila-väggljud), medan rummet antingen var tyst (grupp 1) eller typiska museibakgrundsljud spelades upp (grupp 2). Deltagarna bedömde varje medium enligt akustiska och icke-akustiska kriterier. Slutligen analyserades bildens känslomässiga påverkan när den visades med akustiskt lämplig bakgrundsmusik (ljudlandskap: krigsscenario).
Resultat
Fig. 2: ”Hur mycket kände du dig störd/irriterad av omgivningsljudet?” (n = 25)
Den upplevda taluppfattbarheten hos Mila-wall Sound (se fig. 2) bedöms vara lika hög som hos en audioguide med hörlurar (som avger ljudet direkt mot örat) och högre än hos en ljuddusch (t(24) = 2,79, p = 0,01) och audioguiden utan hörlurar (t(24) = 4,34, p < 0,001). Störningen från omgivningsljudet (se fig. 3) upplevs som lägre när man använder Mila-wall-ljudet än när man läser en textpanel (t(24) = 4,53, p < .001) eller när man använder en audioguide utan hörlurar (t(24) = 2,3, p = .006).
Emotionell effekt
Fig. 3: ”Vänligen ange hur upprörd du känner dig när du tittar på bilden/vilken känsla bilden utlöser hos dig?” (n = 50)
Den känslomässiga effekten av den sorgsna bilden är mer negativ när man tittar på ett ljudlandskap med matchande innehåll än när man tittar på den i tystnad (t(48) = 2,16, p = 0,04), dvs. effekten av bilden förstärks av ljudlandskapet, i det här fallet ett krigsscenario. Förutom att förmedla information bör potentialen för användning av auditiva medier i utställningar och museer ses alltmer i förverkligandet av audiovisuella upplevelser i framtiden.